I denna artikel går vi igenom vad drönare kan användas till, hur de kan förbättra säkerheten och vilka problem de kan lösa under byggprocessen. Slutligen går vi igenom regler och riktlinjer för olika typer av drönare och dess användning.
HUR KAN DRÖNARE ANVÄNDAS I ETT BYGGPROJEKT?
Några av drönarens användningsområden är:
- Fotografering av byggnader och miljöer.
- Besiktning och inspektion, på svåråtkomliga och riskfyllda platser.
- Dokumentation. Stora mängder information kan effektivt samlas in, genom översiktsbilder och detaljerade undersökningar.
- Leverans, flytt och hämtning av olika föremål, såsom säkerhetsutrustning till medarbetare och lättare byggmaterial.
Drönare som hjälpmedel vid förberedelse av byggnation
Utöver ovanstående punkter så kan drönare hjälpa till att skapa tredimensionella modeller genom så kallade punktmoln. Dessa modeller kan användas för att mäta volym och areor, vilket ger en ökad förståelse för en byggnadsvolym eller hur miljön är utformad i det område som är avsett för byggnationen. På så sätt kan det bli enklare att förutsäga hur mycket material som kommer att gå åt, någonting som ofta sparar både tid och pengar
Säkerhetsarbete med drönare
I stället för att en grupp medarbetare ska inspektera byggarbetsplatsen, kan en drönare samla in det underlag som behövs. Vid riskfyllda situationer på höga höjder då en skylift eller klättrare behövs så kan en drönare användas som alternativ. Drönare kan också brukas för att minimera eventuella risker och faror vid exempelvis svåra väderförhållanden och trånga utrymmen.
VAD ÄR FÖRDELARNA MED DRÖNARE INOM BYGGINDUSTRIN?
Med drönare kan du på ett kostnadseffektivt sätt få en översiktsbild av byggarbetsplatsen. Tidigare krävdes en flygfotograf för att få bilder med fågelperspektiv, något som du idag kan åstadkomma genom användning av drönare. Detta har sänkt kostnaderna för denna typ av bilder.
Vilka problem kan en drönare lösa i ett byggprojekt?
Ibland kan det finnas hinder i byggprojekt som gör det svårt att skrida till verket. I vissa fall kan en investering i drönare och att utbilda förare bidra till att lösa upp knutarna. Exempelvis när det kommer till:
- Personalbrist. Inom byggbranschen kan brist på arbetskraft vara en stor utmaning för ledning och entreprenörer. Drönare kan ersätta vissa typer av arbetsuppgifter, exempelvis gällande insamling av information och säkerhetskontroller.
- Tidsbrist. Ofta ska byggprojekt genomföras inom en tajt tidsram och det är inte ovanligt att det sker förseningar. Med hjälp av drönare kan arbetet påskyndas, då dessa snabbt kan nå avlägsna platser och samla in stora mängder precisa data på kort tid.
- Arbetsmiljömässiga utmaningar och framkomlighetsproblem. Drönare kan undersöka platser som är svårtillgängliga eller farliga att vistas i och som är logistiskt och arbetsmiljömässigt tungrodda. Exempelvis inspektion av en raserad tunnel.
- Samarbeten. De resultat som tas fram genom drönartekniken kan tillgängliggöra byggprojektet för intressenter och samarbetspartners, exempelvis genom en förbättrad översikt av byggområdet. Den interna kommunikationen i byggprojektet kan också förbättras när en större mängd information samlas in från samma källa (drönaren) och delas med samtliga medarbetare, i stället för att riskera att information samlas in på olika sätt av olika individer.
- Dolda risker och fel. Med hjälp av en drönare kan det bli enklare att kartlägga en byggnad och exempelvis inspektera sprickor på närmare håll med inzoomning. Drönare kan också mäta exempelvis snömängder och genom att placera en värmekamera på drönaren kan det bli enklare att upptäcka eventuella läckage.
Hur ska jag behandla informationen som drönaren samlar in?
Med drönare har du möjlighet att samla in stora mängder nödvändig information under byggprocessen. Det insamlade underlaget kan sedan sparas och behandlas i PlanRadar, som är ett verktyg för digital ärendehantering, kommunikation och rapportering.
VILKA REGLER OCH RIKTLINJER GÄLLER VID ANVÄNDNING AV DRÖNARE?
Från och med den 1 januari 2021 började nya regler att gälla för drönare. Reglerna gäller i hela EU och rör alla drönare förutom dem som endast flyger inomhus. Grundreglerna är desamma som tidigare och innefattar att du inte får flyga på ett sätt som utgör en risk för exempelvis människor och miljö, samt att det behövs ett särskilt tillstånd om drönaren ska föras fram utom synhåll och högre än 120 meter över marken. Utöver detta har det införts tre indelningar utifrån flygningens risknivå.
Tre indelningar utifrån risknivå
Användandet av drönare delas in i tre kategorier – öppen, specifik och certifierad. Den öppna kategorin har lägst risknivå och denna rör flygningar som är inom synhåll och som inte är högre än 120 meter över marken. Det finns tre olika kompetensnivåer i den öppna kategorin; A1, A2 och A3. De olika underkategorierna avgör vilka typer av drönare som föraren får flyga, samt förhållningsregler till miljö och omgivning gällande exempelvis avstånd till människor och var drönaren får föras fram.
Den specifika kategorin rör flygningar som innebär en större risk för utomstående och som överskrider begränsningarna som återfinns i den öppna kategorin, dessa kräver ett särskilt tillstånd. I den certifierade kategorin krävs både certifiering och en registrering av drönaren som ska användas vid flygningen. Den certifierade kategorin rör exempelvis flygningar över folkmassor och transport av människor.
På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer ingående om de olika kategorierna och vilka eventuella tillstånd som krävs. Där finns det även en guide som du kan använda för att ta reda på exakt vad som gäller för dig och din organisation.
